Nyhetsarkiv

Dystert på 60-årsdagen för de mänskliga rättigheterna

09/12/2008

Publicerad i Upsala Nya Tidning den 9 december 2008.

Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Så inleds FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna som fyller 60 år i dag den 10 december. Men hur fria är egentligen de 2,6 miljarder människor som tvingas överleva på 15 kronor om dagen, alla de föräldrar som inte har råd att skicka sina barn till skolan och de som varje kväll tvingas gå och lägga sig med tom mage? 

 
Vi får inte glömma sociala och ekonomiska rättigheter som rätten till mat, utbildning och hälsa, menar debattörerna. Här är några barn i Östtimor som har råd att gå till skolan tack vare FN:s matprogram WFP. Foto: FN/Martine Perret
 
I dag, då vi borde kunna ställa till med ett hejdundrande 60-årskalas, står världen och mänskligheten inför några av nutidshistoriens svåraste utmaningar. Bara under det senaste året har den globala matkrisen förpassat 100 miljoner människor tillbaka till fel sida om fattigdomsstrecket. Det äventyrar i sin tur FN:s första millenniemål – att fattigdom och hunger i världen ska halveras till år 2015. Så sent som för ett år sedan trodde vi alla att målet skulle kunna nås på global nivå, men de skenande matpriserna i kombination med finanskrisen har grusat förhoppningarna. Om målet ska nås krävs globalt samarbete och extraordinära insatser. 

Vid tidigare konjunkturnedgångar har det internationella biståndet minskat med så mycket som 30 procent. Och medan vi i den rika världen får rådet att spendera mer för att få de ekonomiska hjulen att snurra är det knappast ett alternativ för den fattigaste delen av jordens befolkning. 

Mot denna bakgrund är det anmärkningsvärt att den svenska regeringens nya skrivelse om de mänskliga rättigheterna prioriterar de medborgerliga och politiska rättigheterna utan att sätta samma fokus på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.  

Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna ligger bland annat till grund för två FN-konventioner från mitten av 1960-talet. En handlar om yttrandefrihet, allmän rösträtt och religionsfrihet medan den andra betonar rätten till mat, utbildning och hälsa. Världssamfundet har åtskilliga gånger slagit fast att mänskliga rättigheter inte kan rangordnas. Alla rättigheter är lika mycket värda och den ena konventionen är inte viktigare än den andra. 

Regeringens ambition att stärka medborgerliga och politiska rättigheter är god. Vi känner dock oro för att tidigare framsteg på det ekonomiska och sociala området tas för givna. Utvecklingen under det senaste året visar att vi hela tiden, varje dag, måste försvara och kämpa för alla mänskliga rättigheter. Med de utmaningar vi nu står inför – klimatförändringar, matkris och finanskris – är det ännu viktigare att Sveriges regering tar fasta på detta. 

Christina Engfeldt, FAO Norden
Jakob Simonsen, UNDP:s nordiska kontor
Aleksander Gabelic, Svenska FN-förbundet