UNDP välkomnar historiskt avtal om förbud mot klustervapen - men röjningsarbetet måste fortsätta
03/12/2008
OSLO/NEW YORK Representanter från över hundra regeringar samlades i Oslo idag för att skriva under det historiska nedrustningsavtalet för ett förbud mot klustervapen, ett vapen som dödar oskyldiga civila och lemlästar människor decennier efter det att striderna är över.
Konventionen mot klustervapen, som antogs vid ett möte i Dublin i maj i år, innebär ett förbud mot användning, tillverkning, försäljning och innehav av klusterbomber. Konferensen i Oslo, där man ska underteckna avtalet, är ett resultat av intensiva diplomatiska förhandlingar, som pågått sedan februari 2007.
- Det passar bra att vi samlas på den internationella dagen för funktionshindrade, detta eftersom ett förbud bidrar till att skydda framtida generationer från att lemlästas av de avskyvärda klusterbomberna. Som FN:s utvecklingsorgan arbetar UNDP med att stötta länder i deras återuppbyggnad efter krig. Bland annat har vi under de senaste tio åren varit med och röjt land motsvarande mer än 10.000 fotbollsplaner från klusterbomber. Detta arbete måste fortsätta, säger Kathleen Cravero som leder UNDP:s arbete med att förebygga kriser och konflikter och stötta länder i deras återuppbyggnadsarbete.
Genom detta arbete kan marken återigen användas för jordbruk och bete.
Läs mer om kampen mot klustervapen
Allt om konferensen i Oslo
UNDP:s arbete mot klustervapen Bakgrundsfakta om klustervapen
Klustervapen användes första gången under andra världskriget och har sedan använts i minst 32 länder och territorier. När de släpps sprider de ett stort antal mindre bomber över en yta som motsvarar flera fotbollsplaner. De är tillverkade för att explodera när de stöter i marken, men ofta gör de inte det.
Att det är så många bomber som inte exploderar gör dem extra farliga för civila som fortsätter att dödas och lemlästas decennier efter att striderna har upphört. Så mycket som 98 procent av offren för klusterbomber är civila och totalt har de krävt 10.000 civila liv – varav hela 40.000 är barn.
Klusterbomber ödelägger dessutom jordbruksmarker, dödar boskap och förstör bosättningar, vilket gör dem till ett stort hinder för ekonomisk återhämtning och utveckling. I Laos – 30 år efter konflikten - pågår till exempel fortfarande röjningsarbete av de 75 miljoner oexploderade klusterbomber som spreds över hela landet. I Libanon, juli och augusti 2006, spreds klusterbomber över mer än 48 miljoner kvadratmeter land, och dödade och skadade över 300 civila.
Den här konventionen - som har förhandlats fram av stater som i många fall själva är tillverkare, innehavare och offer för klustervapen – är en milstolpe i humanitär folkrätt och upprättar viktiga åtaganden för att hjälpa offer, röja bombade områden och förstöra vapenlager.
Det är första gången ett internationellt avtal om förbud mot en hel kategori konventionella vapen har lyckats förhandlas fram. |
