TEMA: Klimat och utveckling
| | 
Utan elektricitet är det svårt att driva jordbruk, se på TV och läsa läxorna på kvällarna. Med hjälp av solceller och små vattenturbiner i floder och bäckar har UNDP:s energiprojekt gett elektricitet till mer än 40.000 hushåll på landsbygden i Nepal. Samtidigt besparar det atmosfären tonvis av koldioxidutsläpp.
> Läs mer
|
Klimatförändringarna kan ödelägga årtionden av framsteg för den mänskliga utvecklingen och göra det svårt att halvera fattigdomen och hungern till 2015. För att motverka detta har UNDP under de senaste femton åren stöttat över 1 400 klimatrelaterade projekt och investerat mer än 19 miljarder svenska kronor.
 | | Världens länder utifrån hur mycket koldioxid de släpper ut. Klicka på kartan för att se den större. Källa: Human Development Report 2007/2008. |
Utsläppen av växthusgaser är ojämnt fördelade i världen. Med bara 15 procent av världens befolkning står de rikaste länderna för nästan hälften av koldioxidutsläppen. Samtidigt drabbar de skadliga klimatförändringarna fattiga människor och länder värst. Klimatförändringarna gör det svårare för människor att säkra sin livsmedelsförsörjning, samtidigt som de leder till fler och värre naturkatastrofer och ett ökat antal sjukdomsfall.
Klimatfrågan är nära kopplad till arbetet med mänsklig utveckling. Klimatförändringarna påverkar och genomsyrar därför allt UNDP:s utvecklingsarbete – från demokrati och fattigdomsbekämpning till naturresursförvaltning och krisförebyggande. I dag bedriver UNDP klimatrelaterade samarbeten med regeringar och organisationer i 166 länder. På regional och global nivå arbetar vi med klimatfrågan genom internationella samarbeten, policystöd och forskning.
Det övergripande syftet är att minska de risker som klimatförändringarna medför för fattiga människor - dels genom att motverka klimatförändringarna i sig, dels genom att hjälpa människor att anpassa sig till de nya förhållanden som klimatförändringarna medför. Projekt och program bedrivs inom tre områden: klimatanpassning (adaptation), begränsning av farliga utsläpp (mitigation) och finansiering av klimatprojekt genom utsläppskrediter (carbon finance).
| |  | | | Tack vare klimatvänligt, elektriskt ljus under mörka kvällar får barnen på Namibias landsbygd lättare att läsa läxorna. Foto: UN News Namibia
|
Klimatutsläppen måste minska
För att klimatförändringarna inte ska fortsätta att öka måste utsläppen av växthusgaser minska. Genom att öka energieffektiviteten och använda förnybara energikällor som till exempel solenergi, vind- och vattenkraft samt nya tekniker för biobränslen, kan människor få tillgång till elektricitet och uppvärmning utan att det leder till utsläpp av växthusgaser.
UNDP arbetar framför allt genom två fonder för att begränsa klimatförändringarna; den globala miljöfonden Global Environmental Facility (GEF) och UNDP:s Thematic Trust Fund for Energy and Environment.
UNDP hjälper också ett hundratal länder att uppfylla sina åtaganden enligt FN:s klimatkonvention (UNFCCC) om att rapportera utsläppen av växthusgaser (så kallade National Communications).
Dessutom arbetar UNDP direkt tillsammans med enskilda länder. Ett exempel är ett samarbete med Namibias energidepartement för att introducera ny teknik för hållbar energiförsörjning i form av solenergi på landsbygden.
 | | | Projekt inom ramen för MDG Carbon Facility har startat i Albanien, Azerbadjan, Vitryssland, Makedonien, Serbien och Uzbekistan. Foto: UNDP Regional Bureau for Europe and CIS |
Rika länder kan bekosta klimatprojekt i utbyte mot utsläppskrediter
I Kyotoprotokollet, som har skrivits under av de flesta länder utom USA och Australien, binder sig de rika länderna till att minska sina utsläpp av växthusgaser med en viss procent. Men de rika länderna kan även köpa sig extra utsläppsrätter genom att finansiera klimatprojekt som minskar utsläppen i utvecklingsländerna. Det kallas Clean Development Mechanism (CDM).
Ett problem med CDM-projekten, enligt Human Development Report 2007/2008, är att de inte är kopplade till mänsklig utveckling. Det har visat sig att projekten är koncentrerade till stora ekonomier som Indien, Kina och Brasilien. Dessa länder har utvecklat en marknad för utsläppsminskningar genom stora industriföretag. Samtidigt har utsläppsmarknaden gått de fattigaste utvecklingsländerna och de fattigaste invånarna förbi.
För att öka de fattigaste ländernas möjlighet att dra nytta av utsläppsmarknaden har UNDP startat MDG Carbon Facility där utvecklingsländer får hjälp med att starta projekt som både bidrar till att minska klimatförändringarna och fattigdomen. Tanken med MDG Carbon Facility är att utsläppshandeln ska användas för att nå millenniemålen. Till exempel finns det ett antal projekt med förnyelsebar energi som gör att avlägsna och isolerade byar kan få tillgång till elektricitet. Andra projekt stödjer användningen av djurs dynga till att producera biogas, vilket leder till att behovet av att samla ved minskar. Det är ett arbete som ofta utförs av unga flickor och projektet kan alltså bidra till millenniemål tre ”Att öka jämställdheten och förbättra kvinnors ställning”.
UNDP samarbetar med FN:s miljöprogram (UNEP) genom Poverty and Environment Initiative, med syftet att integrera miljö- och klimatfrågor i utvecklingsarbetet. Bland annat hjälper man regeringar i utvecklingsländer att göra miljö och klimat till en viktig del av strategierna för fattigdomsbekämpning och tillväxt.
Klimatanpassning
| |  | | | I Bangladesh har klimatförändringarna inneburit översvämningar och stora problem i jordbruket. Här deltar några invånare i den nordöstra regionen Jamalganj på ett informationsmöte om klimatförändringarna. Foto: Climate Change Cell |
Klimatförändringarna är redan ett faktum och något vi måste lära oss att hantera. Fattiga människor och länder drabbas extra hårt av klimatförändringarna eftersom de ofta lever i redan hårt ansträngda miljöer med torka, överbefolkning eller konflikter. När marginalerna är små kan även en liten klimatpåverkan leda till en stor katastrof. Dessutom har fattiga människor och länder – på grund av sina begränsade resurser – mycket svårare att återhämta sig från en katastrof.
För att minska de fattigas sårbarhet samarbetar UNDP med länder för att stödja deras anpassning till det förändrade klimatet. Klimatanpassning handlar om att regeringar tar klimatförändringarna i beaktande i sina långsiktiga strategier och att utvecklingsinsatser ”klimatsäkras”, det vill säga att de är utformade på ett sätt så att de klarar av till exempel översvämningar eller torka.
De minst utvecklade länderna kan behöva mer omedelbar hjälp, till exempel med att ta fram handlingsprogram för anpassning, så kallade National Action Programme of Adaptation (NAPA). I Bangladesh, som redan hotas av kraftiga monsuner och översvämningar, har UNDP tillsammans med regeringen tagit fram en handlingsplan för till exempel industrin, fiskenäringen samt jordbruks-, infrastruktur- och sjukvårdssektorn.
Klimatanpassning kan också ske på lokal nivå. I Niger, där klimatförändringarna bland annat innebär vattenbrist och fler fall av malaria, planerar UNDP tillsammans med utsatta byar att lagra regnvatten och dela ut myggnät. Stillahavsön Samoa kämpar mot höjda havsnivåer och svåra cykloner och samarbetar därför med UNDP kring att införa lokala varningssystem för vädret och att återplantera mangroveplantor längs kusten för att minska erosionen av havet.
UNDP Drylands Development Center i Kenya tar fram metoder för att bekämpa fattigdomen i världens torkdrabbade områden. Afrika söder om Sahara är det område som under tjugohundratalet kommer att drabbas svårast av torka, mycket på grund av det förändrade klimatet. Att använda och bruka jorden på ett hållbart sätt blir allt viktigare för att bekämpa hungern i de områden som drabbas av torka.
Human Development Report 2007/2008
Förutom UNDP:s arbete med att bekämpa klimatförändringarna i fält utvecklar och utforskar 2007/2008 års Human Development Report kopplingarna mellan klimatförändringarna och mänsklig utveckling.
Läs den svenska sammanfattningen eller hela rapporten på engelska
|
