Läs mer

Vad gör UNDP?

UNDP har fyra fokusområden:

...och två genomgripande teman:

Lagen som säkerhet i ett rättslöst Darfur

 
 
Foton: Olav A. Saltbones / Norges Röda Kors
 
  
 
  
 

Sedan konflikten i Darfur i Sudan bröt ut igen 2003 har över 300 000 människor dödats. I ett område stort som Frankrike finns idag nästan tre miljoner flyktingar. Brutala brott sker dagligen utan några straff och respekten för lagen och de mänskliga rättigheterna har försvunnit. Genom programmet Rule of Law försöker man nu bygga upp förtroendet mellan olika grupper och myndigheter. 

I Darfur är det en lång väg att gå innan de krigsdrabbade invånarna kan leva i trygghet. Direkta attacker på civila hör till vardagen. Våld, mord och plundringar är vanliga och militären utför systematiskt våldtäkter som sätter skräck i människor och får dem att underkasta sig. Hela samhällen hålls fångna av rädslan.

”De mänskliga rättigheterna gäller alla människor”
Mitt i den allvarliga konflikten startade UNDP 2004 ett program för att stärka respekten för lagen och de mänskliga rättigheterna. Sedan dess har över 30 000 människor utbildats i mänskliga rättigheter, alltifrån domare och advokater till poliser, militärer och allmänhet. Tillsammans med lokala organisationer har UNDP skapat ett nätverk med jurister och inrättat lokala rättshjälpscenter där allmänheten kan få hjälp med juridiska frågor.

Men är det möjligt att arbeta med rättssäkerhet mitt i brinnande konflikt? Förtroendet för myndigheter och polis är lågt, våld och rädsla härskar och brott mot både inhemska lagar och de mänskliga rättigheterna sker varje dag.

– De mänskliga rättigheterna gäller alla människor, oavsett om man är offer för krig eller inte, påpekar Maarten Barends som ledde projektet fram till 2008. Att de lokala myndigheterna inte förmår säkra respekten för de mänskliga rättigheterna i Darfur gör våra insatser ännu viktigare. Dessutom kommer arbetet vi gör nu att underlätta återuppbyggnaden när konflikten väl är över, menar han.

Lekmän tar lagen närmare människorna
En viktig del i insatserna är att utbilda lekmannajurister i byar och flyktingläger. De fungerar som juridiska representanter och hjälper invånarna att formulera sina problem och avgöra om de ska vända sig till polisen, advokater, internationella organisationer eller lokala ledare.

Lekmannajuristerna har blivit förebilder i byarna och polis och militär respekterar dem för deras kunskap.

”Jag var precis utanför flyktinglägret när jag såg en person som diskuterade med några poliser. Det såg ut som att han blev trakasserad av poliserna. Jag kände igen honom från lägret och jag visste från min utbildning att det här var en inskränkning i ha ns rätt att röra sig fritt. Jag gick fram till polismännen och berättade att jag var en lekmannajurist i byn, att jag kände personen i fråga och att de skulle släppa honom eftersom han inte gjorde någon skada. Polisen sade att de visste att vi hade blivit utbildade i mänskliga rättigheter – och de lät honom gå med mig.”       - En av lekmannajuristerna

Viktiga framsteg i en svår situation
Juristerna i UNDP:s rättshjälpsnätverk har blivit hotade och vittnen och brottsoffer är ofta för rädda för att vittna i rättegångar, särskilt om det är en polis eller militär som är anklagad. Trots det har man med UNDP:s närvaro drivit över 1500 rättsfall, varav vart femte handlar om könsrelaterat våld.

– Numera kan man prata om sexuellt våld och kvinnors utsatthet i Darfur. Vi vill komma bort från straffriheten och visa människor att man inte ska komma undan med våldtäkt och mord, säger Maarten Barends.

När projektet inleddes hade det två anställda och en dator. Nu har det blivit en modell för insatser i andra länder som bland annat Somalia, Afghanistan, Albanien och Östtimor. Fram till 2011 kommer liknande insatser att göras i sammanlagt 19 länder.
> Lyssna på en intervju med Maarten Barends i Sveriges Radio

Tvångsäktenskap
I februari 2004 blev en 14-årig flicka tvingad av sin far att gifta sig med en soldat. Fadern hotade att döda henne om hon vägrade. I januari 2006 bad FN:s befolkningsfond UNFPA om juridisk hjälp av UNDP i fallet. En av åklagarna i nätverket tog sig an fallet på flickans begäran. Åklagaren begärde att äktenskapet skulle upphöra eftersom det hade flickan hade varit minderårig vid giftermålet och dessutom hade blivit tvingad att gifta sig under dödshot. I domstolen erkände fadern att han hade tvingat sin dotter att gifta sig. Hennes man gick med på en skilsmässa om han fick tillbaka utgifterna för bröllopet. Flickans fader gick med på det och äktenskapet upplöstes.