Vietnameser vet mer än svenskar om tillståndet i världen

 
Vietnameser är betydligt positivare än svenskar om utvecklingen i världen. Foto: Adam Rogers/UNCDF 
Stockholm den 2 juli 2007
Vietnameser vet mer om utvecklingen i världen än svenskar. Det visar en färsk kunskaps-undersökning, gjord av Catinét Research på uppdrag av flera FN-organisationer i Norden. I dag lämnar FN de senaste uppgifterna om utvecklingen i världen och hur långt arbetet med att nå millenniemålen har kommit. 

Svensken har en felaktig och onödigt dyster syn på utvecklingen i världen. Till exempel tror 63 procent av svenskarna att mindre än hälften av de vuxna i utvecklingsländerna kan läsa och skriva. I själva verket är fyra av fem vuxna läs- och skrivkunniga. Nästan lika många svenskar, 66 procent, tror att andelen barn som börjar skolan i utvecklings­länderna är under 30 procent. De senaste uppgifterna från FN-systemet visar att 88 procent av barnen börjar skolan.  

Även när det gäller förväntad livslängd i utvecklingsländerna är svenskarnas uppfattning felaktig. 20 procent av svenskarna tror att medellivslängden i utvecklingsländerna är under 30 år. I verkligheten är medellivslängden drygt 65 år. 

Många människor känner helt enkelt inte till att utvecklingen går framåt och att biståndet och annat utvecklingssamarbete gör nytta. Det kanske inte är så konstigt med tanke på den negativa debatt vi haft i Sverige på senare tid. Samtidigt bidrar ofta både medier och biståndsorganisationer till eländesbeskrivningar när vi pratar om de fattigare delarna av världen. Vi måste bli mer nyanserade, säger Jakob Simonsen, chef för FN:s utvecklingsprogram UNDP:s nordiska kontor.  

Halva tiden för millenniemålen
År 2000 enades samtliga FN:s medlemsstater om åtta utvecklingsmål, bland annat att halvera jordens fattigdom och hunger fram till 2015. I sommar har halva tiden gått. I dag presenterar FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon en statusrapport för hur arbetet med att nå dessa millenniemål fortskrider. Enligt rapporten The Millennium Development Goals Report 2007 kommer världens fattigdom att halveras inom utsatt tid, förutsatt att dagens utvecklingstakt håller i sig. Fyra av fem svenskar tror dock inte att detta är möjligt.
 

Svenskarna är dock inte ensamma om sin pessimistiska syn. Telefonintervjuer med 5000 personer i Danmark, Finland, Norge, Sverige och Vietnam visar att nordborna generellt tror att situationen i världen är mycket sämre än den är. Invånarna i Vietnam har däremot en mycket större större framtidstro och mer riktig bild av utvecklingen i världen. Mer än hälften av vietnameserna tror till exempel att jordens fattigdom kan halveras till 2015. 

− Vietnameserna har på kort tid varit med om en enorm fattigdomsminskning. Det kan vara förklaringen till att de är långt mer positiva än vad invånarna i de nordiska länderna är. Det är ju å andra sidan vietnamesernas vardag vi talar om, säger Jakob Simonsen.

Utvecklingen går framåt
Trots att nordbornas syn på utvecklingen är väl negativ, är det fortfarande mycket som återstår för att göra för att millenniemålen ska nås i tid. Men även i de länder där problemen är som störst går utvecklingen framåt:
  • I Afrika söder om Sahara har andelen människor som lever i extrem fattigdom, med mindre än en dollar om dagen, minskat med sex procentenheter sedan 1990, med den största minskningen sedan 2000. Antalet fattiga ökar heller inte längre.
  • I Afrika söder om Sahara har andelen barn som börjar skolan ökat från drygt 50 procent till
    70 procent mellan 1991 och 2005.
  • I Asien har den ekonomiska framgången lett till att regionen som helhet med stor sannolikhet kommer att nå fattigdomsmålet.
  • På global nivå har kvinnors politiska deltagande långsamt ökat.
  • Barnadödligheten har minskat.
 Men fortfarande återstår stora och allvarliga problem:
  • Mer än en halv miljon kvinnor dör årligen under gravidetet och förlossning till följd av komplikationer som hade kunnat förebyggas eller behandlats.
  • Få framsteg har gjorts i arbetet för att halvera antalet undernärda barn.
  • Över hälften av invånarna i utvecklingsländerna har inte tillgång till drägliga sanitära förhållanden som avlopp och toalett. Om insatserna inte ökas kommer millenniemålet om sanitetslösningar missas med 600 miljoner människor.